Torpederingen av Hansa !

Misstag eller överlagd gärning ?


Den 24 november 1944 torpederades ångfartyget Hansa och 84 personer omkom,endast två personer överlevde katastrofen. Varför torpederades passagerararfartyget Hansa ?






Minnestavlan i Visby domkyrka över de 84 offren för hansakatastrofen. Tavlan är den enda grav som offrens anhöriga har kunnat gå till.





Den mest dramatiska händelsen under andra världskriget för svenskt vidkommande inträffade tidigt på morgonen den 24 november 1944 då det svenska passagerarfartyget Hansa förliste på resa mellan Nynäshamn och Visby. Fartyget ägdes av Ångfartygsaktiebolaget Gotland (Gotlandsbolaget) och hade kl 23.30 föregående kväll avgått från Nynäshamn som ordinarie nattbåt till Visby dit man beräknades anlända kl 07.30 påföljande morgon. Kl 05.57 skakades fartyget av en våldsam explosion. Hela fartyget klövs i två delar och sjönk inom loppet av några få minuter. Endast två av de 86 ombordvarande personerna överlevde - styrmannen Arne Thuresson och passageraren Arne Mohlin. De lyckades rädda sig upp på en livflotte som kl 12.10 upptäcktes av ett passagerarplan på väg från Stockholm till Visby. De båda skeppsbrutna undsattes genast av den svenska minsveparen Landsort. På regeringens initiativ tillsattes en utredning för att klarlägga orsaken till explosionen. Utredningen antog namnet Hansakommissionen och till sin hjälp tog man expertis från marinen och utredningspersonal från Statens kriminaltekniska anstalt (SKA).

Torpedsprängning


I ett tidigt skede av utredningen stod det klart att förlisningen orsakats av torpedsprängning. Hansakommissionen avlämnade sin slutrapport den 12 maj 1945 där man fastslår att förlisningen orsakats av en torped som avskjutits från ett främmande fartyg och att händelsen krävde 84 svenska medborgares liv. Yngsta offret var den sexåriga visbyflickan Britt Karlsson.

Misstag eller överlagd gärning ?


Att det var en ubåt som sänkte Hansa var alla eniga om. Frågan var bara om den varit tysk eller sovjetisk. Ganska snart efter krigsslutet stod det dock klart att den måste ha varit sovjetisk. Tyskarna hade vid den aktuella tidpunkten inga ubåtar i farvattnen mellan Gotland och det svenska fastlandet. Det hade däremot Sovjet. Natten då Hansa förliste fanns minst tre sovjetubåtar där - ubåtarna K 51, K 56 och L 21.
Den brutala sänkningen av Hansa väckte stor uppmärksamhet såväl inom som utom landet. Två böcker har skrivits i ärendet. Efter sänkningen var den allmänna uppfattningen att Hansa måste ha sänkts genom ett misstag. Denna bild föremedlades sedan vidare genom åren via massmedias rapportering, de båda böckerna samt en TV-film om händelsen som visats i svensk television vid flera tillfällen.

Tvivel på misstagsteorin


Trots den ensidiga belysningen av händelsen så som ett misstag fans det egentligen ingenting som talade för att så skulle vara fallet. Hansa var vid katastroftillfället mycket väl upplyst varför en sovjetisk ubåtschef normalt borde ha sett vad det var för fartyg han hade framför sig. I synnerhet då de sovjetiska ubåtarna var utrustade med speciella nattkikare som var mycket effektiva. Sikten var vid tilfället också mycket god. Dessutom var det ytterst märkligt om en sovjetisk ubåtschef över huvud taget skulle ha skjutit mot ett fartyg i det aktuella området utan att först mycket noga ha förvissat sig om fartygets nationalitet. Området trafikerades nämligen också av finska fartyg och Finland och Sovjetunionen var sedan någon månad tillbaka militärt allierade med varandra. Något som borde ha borgat för att sovjetiska ubåtar inte skulle skjuta alls i området, eftersom området trafikerades i huvudsak av finska och svenska fartyg.

Fans det något motiv ?


Visste ubåtschefen att han sköt på ett svenska passagerarfartyg, och vad hade han i så fall för motiv att göra detta ? Ett tänkbart motiv fanns i det faktum att Gotlandsbolaget tidigare under hösten ställt sina fartyg till förfogande för transport av baltflyktingar mellan Gotland och det svenska fastlandet. Dessa transporter avslutades dock hastigt sedan man fått rapporter om att Sovjetunionen retat upp sig på dessa transporter, samt att sovjetiska ubåtar iakttagits i farvattnen utanför Gotland.

Samarbete med tyska krigsmakten


År 1993 framkom helt nya fakta i ärendet kring den gåtfulla sänkningen av Hansa. Då avslöjades att Gotlandsbolaget under hela hösten 1944 ställt sina fartyg till förfogande för transporter av såväl tyskt militärgods som tysk militärpersonal. Hansakommissionen hade också informerats om detta den 6 februari 1945, men denna information utelämnades helt i den officiella slutrapporten om Hansas förlisning. Samarbetet med tyska krigsmakten bestod i transport av visst materiel som överförts till Gotland från Finland och Baltikum i anslutning till tyska krigsmaktens utrymning av dessa områden, samt transport av de tyska soldater som medföljde dessa transporter.

Transporter i strid mot Sovjetunionens intressen


De sovjetiska ubåtschefer som vid den aktuella tidpunkten opererade i Östersjön hade stående befogenhet att angripa civila sjötransporter som utfördes i strid mot Sovjetunionens intressen. Det är uppenbart att det under hösten 1944 på den aktuella fartygslinjen förekommit transporter som innefattades i detta begrepp. Det är också uppenbart att Sovjetunionen kunde ha intresse av att störa eller stoppa den aktuella fartygslinjen, särskilt med tanke på att Sovjetunionen tidigare vidtagit speciella åtgärder för att förhindra möjligheter för tysk militärpersonal att kunna återvända till Tyskland efter den tyska ockupationen av Finland och Baltikum. Dessa fakta utgör dock inga belägg för att sänkningen av Hansa var en överlagd gärning från Sovjetunionens sida. Däremot utgör dessa fakta belägg för att vi inte saklöst kan avfärda hela hansaärendet som resultatet av något misstag från Sovjetunionens sida. Sovjetunionen hade vid den aktuella tidpunkten skäl att störa den civila sjötrafiken till och från Gotland, och sänkningen av Hansa kan vara ett resultat av att man tog steget fullt ut och gjorde det.