|
När de inbjudna får veta att det är vårdnadshavare och barn som har bjudit in dem, brukar oron för att "lägga sig i" försvinna. Min bild är att nätverket gärna ställer upp och medverkar i ett familjerådslag. Ofta har man oroat sig en längre tid över barnens situation och uttrycker därför glädje över att få medverka.
|
Vid ett par tillfällen har personer i nätverket däremot uttryckt oro över vad de har att tillföra - de "saknar ju erfarenheter av socialt arbete". Ännu har jag dock inte mött någon inbjuden som avböjt att medverka.
|
För biologiska föräldrar som inte har haft kontakt med barnet på flera år, kan rådslaget te sig riktigt hotfullt. Ofta finns ju den andra föräldern - och dennes släkt - kvar hos barnet. Detta kräver därför speciella förberedelser - exempelvis att föräldern uppmanas att ta med en egen stödperson. Är laddningarna så stora att inte båda föräldrarna klarar av att delta i familjerådslaget kan socialtjänsten ställa en fråga till mötet, t.ex.: "-Vad kan man göra för att Lisa och "pappa" ska kunna träffas oftare?
|
