Nu

Bildgalleri
Gästbok
Länkar
Källor

vikingen@swipnet.se

© 1999, LH Vikingen
Åsikter och synpunkter mailas till webbmastern

RISSNE FÖRR!

Namnet kommer från ri som betyder snårskog, ris. Rissne har tidigare varit en snårig och risig ö, men inte med de gränser man har idag utan ön innefattade delar av Ör, Duvbo och Bromsten. Av de många fornminnena inom rissneområdet vet man att det varit bebyggelse här ifrån vår tideräknings början. Vikingarna kallade platsen för Risni och under medeltiden kallades det för Rissneö eller Risorna. Rissne finns som namn tidigt bevarat på en runsten i Sigtuna där skriften lyder: "Torbjörn reste denna sten efter Esbjörn sin broder. De äro söner till Dyrver i Rissna. Gud hjälpe hans ande".

Pulkabacken som ligger vid Rissneskolan är en gammal bosättning från 900-talet efter kristus. Bredvid bosättninge fann man en grav, falkenerargraven, efter en yngling i 20-års åldern av framstående ätt. I graven fann man en duvhök och detta säger oss att han var en falkenerare. Bland fynden som fanns i graven kan nämnas kulknappar av brons, pärlor, arabiska silvermynt samt den största torshammarring om någonsin hittats.

Till Rissne hörde flera torp som efterhand som jorden blev mer brukbar kunde utvecklas till egna gårdar. På 1300-talet fanns här 3 gårdar som idkade jordbruk. Domkyrkan i Uppsala ägde på den här tiden Rissne och hade det i sin ägo fram till Gustav Vasas tid.

1640 ägde Reinhold Goevert Leuhusen Rissne som blev morgongåva till hans fru Emerentia Rosenstierna. Reinhold var styvson till Erik Jöransson Tegel som även ägde Alby och Huvudsta. Mangårdsbyggnaden på Rissne gård uppfördessom bröllopsgåva till Beata Leuhusen, som växt upp på Rissne gård. Hon gifte sig med Johan von Kaulbars 1658. Det var också från det året som gården började omnämnas som säteri. Huset bestod då av källare och två våningar samt två vindsvåningar som troligen aldrig inreddes eller användes, de byggdes för att ge huset ett pampigare utseende. 1692 tog kronan över Rissne gård efter det att Johan von Kaulbars hamnat i ekonomisk kris och pantsatt gården. Gården blev ryttmästarboställe åt regementsofficerare, som mest arrenderade ut det. Några av våra kungar har besökt gården och använt det som boställe, Karl XI var där 1691 och 1693 samt även Karl XIII under sin tid.

1811 var huset svårt förfallet, men istället för att riva det och ersätta det med ett trähus som var tänkt, tog man bort de två vindsvåningarna och försåg huset med nytt yttertak, detta skedde när baron G A Hierta arrenderade gården. Mycket av den ursprungliga arkitekturen och inredningen finns kvar att bese t ex portalen, entrédörren, takmålningar.
	Teckning av Erik Dahlbergh över Rissne gård då den ännu hade vindsvåningarna, omkring 1660.

På gården fanns även stora ladugårdar och olika uthuis för olika ändamål. Två uthus finns kvar idag och har använts som kök, bagar- och brygghus. De uppförde 1724 och 1765. Man har brukat jorden ända fram till dess att A1 kom hit 1946 då mangårdsbyggnaden blev officersmäss. Idag är byggnaden åter renoverad och används som restaurang.Byggnaden är sedan 1948 ett byggnadsminnesmärke och kulturskyddat.

A1, Första Svea Artilleriregemnete, byggde 7 kaserner här varav 4 finns kvar idag. Ifrån att ha inkvarterat värnpliktiga används de idag som skola. Värnpliktiga utbildades här fram till 1963 då A1 flyttade till Linköping. Den militära eran var inte riktigt slut i och med flyttningen. Militära tygförvaltningen använde sig av kasernerna ytterligare några år till. A1 lämnade inte bara kasernerna efter sig, stenläggningen i Rissne centrum är samma som de värnpliktiga marscherade på.

Midgård, kasern som idag är skola

Kvarters- och gatunamnen har alla anknytning till Rissnes historia. I de södra delarna är kvarteren Skvadronen, Batteriet, Artilleristen och gatorna Trossvägen, Kavallerivägen namn från den militära tiden. I de norra delarna associerar man till vikingatiden och jordbrukstiden med namn som kvarteren Vikingen, Räfsan, Lien och gatunamn som Mjölnerbacken, Valkyriavägen.

Hemsidan