North beskriver godssystemetsuppgång och fall i: Teori för Ekonomisk och Social historia:

1. folket behövde beskydd samtidigt som det fanns lite arbetskraft i Europa (institutionella faktorer)

2. systemet föll pga att marknadsekonomin ökade, dvs. handeln och äganderätten till jorden ökade

Den fria arbetskraften ökade genom befolkningsökningen. Under 1200-talet var befolkningsökningen enl. North orsaken till marknadsekonomins uppsving. Jones kritiserar North i samma skrift och menar att godssystemet ej gick under på 1500-talet utan levde kvar till 17-1800-talen. Däremot, menar Jones, föll feodalsystemet samman under 14-1500-talen. Det politiska systemet föll men ej det ekonomiska. Jones diskuterar en sociologisk modell där sociala villkor är viktigare än ekonomiska motiv. Relationer blir viktigare i jones modell, detta visar på bristen i den ekonomiska teorin som säger att vinstmaximering och rationella överväganden styr marknaden.

Fogel och North anser att en effektiv organisation ger individen ekonomiskt incitament, vilket leder till ekonomisk tillväxt (SDS 931013). Gunnarsson understrycker detta genom att mena att North betonar en stark stat för marknadesekonomin, för att minimera transaktionskostnaderna (SDS 931016). Detta i motsats till public-choise skolan (företrädd bl.a av Buchanan, ekonomipriset 1991) där staten ses som allmänt ineffektiv och där avregleringar samt privatisering ingår som ledord.

Syll är kritisk mot North och menar att Norths modell ej visar hur de sociala faktorerna ersätts med de institutionella. Effektiv organisation ger tillväxt enl. North, där individen kortsiktigt nyttomaximerar sitt beteende. Detta beteende ändra när relativpriset på en vara ändras i princip. Enl. Syll växer institutionerna fram evolutionärt och ej genom att individer innehar full information och kan nyttomaximera. North menar att befolkningsökningen under lång tid i Europa innebar att relativ priset på arbetskraft gick ner, vilket gav upphov till marknadsutvidgning under feodalismen. Enl. Syll är detta fel: befolkningsökningen i Västeuropa innebar ej att livegenskapen gick ner i Östeuropa utan tvärtom under åren 900-1700. Syll menar att institutionella förändringar sker genom kapitalutvidgning vilket ger upphov till individens rationella beteende. North menar tvärtom att institutionerna kommer först och sedan tillväxten. Syll pekar på det faktum att det i för-kapitalistiska samhällen ej fanns någon effektiv organisation. North ser ej maktens eller auktoritetens roll utan endast marknadsmässiga och kommersiella relationer. Alltså ett neoklassiskt grundantagande jämställt med allmänna jämviktsteorin, där alla inblandade tjänar på transaktionerna (SDS 931208).

Syll menar att faktorer som marknadsutvidgning, befolkningsökning, tekniska framsteg, innovationer m.m gav upphov till kapitalismens utbredning. Faktorer som gav upphov till institutionella förändringar vilket i sin tur gav utrymme för faktorer som North betonar: t.ex utökad äganderätt osv... Norths politiska faktorer blir avgörande för tillväxten, för Syll är de materiella förutsättningarna viktigare.

Uppkomsten av produktionssystemet visas här efter Norths modell:

North menar att de institutionella ramarna ger den ekonomiska utvecklingens riktning, t.ex lagar och äganderätt främjar ekonomin genom politiska beslut . I England uppkom under åren 1660-80 en finansiell revolution före den industriella revolutionen menar North. Detta innebar att äganderätten tryggades vilket innebar en vidgad kapitalmarknad samt ökad handel och industri. Informella regler ger enl. North utveckandet av politiska system, vilket ger effektiva ekonomiska system. Sambandet mellan politik och ekonomi ses här som viktigt. Staten blir viktig för handelsrättens, äganderättens och kapitalmarknadens utveckling. Staten agerar ej alltid rätt menar North: i fallet en central byråkrati, t.ex i Spanien eller i latinamerikanska länder innebär statens engagemang istället ekonomisk nedgång. Politisk stabilitet, institutioner, decentralisering, äganderätt som i USA och England däremot innebär ekonomisk tillväxt. Spårbundenhet eller olika utvecklingsmönster kan ses här menar North. Institutioner minskar transaktionskostnaderna och med teknik ger detta en ekonomisk utveckling enl. Norths "stadieteori": handelsutvidgning ger marknadsutvidgning vilket ger ökad arbetsdelning som ger befolkningsökning och institutionell utveckling.

Liknande förklaringsmodell som Norths till kapitalismens uppkomst levererar bl.a Wallensten: denne menar att kapitalismen utvecklades genom en långsam process under 1250-talet fram till 15-1600-talen i Europa bl.a genom:

1. lagen-rätten

2. expansionen (imperialismen): från centrum till periferi vilket ökade världsekonomin

Marx talar om kapitalackumulationen som en grund för kapitalismens expansion. Att mervärdet gav upphov till rikedomar vilka ökade över tiden. Profitkvoten tenderar emellertid att falla över tiden, enl. Marx. Det innebär att produktionen fördyras medan mervädet minskas. Det är arbetskraftskostnader och realkapitalkostnader som ökar i det industrialiserade samhället. Detta innebär bl.a att arbetslösheten tenderar att öka alltmer.  Kapitalintensiv produktion gör att vinsterna minskar och konkurrensen ökar.

Per Jervrud 1998