Vad vetenskapen säger om skapelsen

I universum bildas stjärnor när stora vätgasmoln och annan materia förtätats så mycket att värmen i den s.k. protostjärnans centrum blir så hög att vätekärnor smälter ihop och bildar heliumkärnor samtidigt som energi frigörs.

När det bildats mycket helium börjar också heliumkärnor att smälta ihop och bilda än större atomkärnor med frigörande av energi. Stjärnor av en viss storlek kan smälta ihop kärnor upp till en viss storlek, men ingen stjärna kan smälta ihop järn eller större kärnor. Just järn bildar en gräns, därför att ingen energi kan utvinnas genom att smälta ihop så tunga kärnor.

Järn är alltså en slutprodukt i den s.k. stjärnsyntesen och av den anledningen är järn ingenstans ovanligt i universum. När stora stjärnor får slut på bränsle, när de inte längre förmår att utvinna energi genom fusion, så finns inte längre någon kraft som håller stjärnan ”uppblåst” utan en gigantisk mängd materia störtar samman på grund av gravitationen och bildar supernovor, vilka under några dagar sänder ut mer energi än hela den galax av miljarder av stjärnor som den ingår i. Den materia som bildats i stjärnan och materia som bildats vid supernovautbrottet, med kärnor tyngre än järn, sprids ut i universum och blir med tiden del av andra gasmoln som bildar stjärnor och planetsystem.

Planeter som jorden har en kärna av magnetiskt järn vilken skapar ett magnetfält runt planeten vilken hindrar (norrsken) att energirika laddade partiklar från den närliggande stjärnan bombarderar planeten och gör allt biologiskt liv, sådant vi känner det, omöjligt.

Våra biologiska livsprocesser är uppbyggda av ett antal grundelement, som vatten, aminosyror, nukleiner, socker, fettsyror, m.fl. Grundämnenas atomer bildades i stjärnorna och vid större stjärnors kollaps. Men livets kemiska föreningar måste ha bildats på annat sätt. Man vet ganska lite om hur det gick till. Man är t.ex. inte helt säker på hur det kan finnas så mycket vatten på jorden. Den mest moderna teorin är att vattnet kommer från universum: från mängder av vattenrika kometer som antas ha träffat jorden under tidernas lopp.

En kemisk förening som en aminosyra, grundmolekyler i alla proteiner, bildas inte av sig själv i några större mängder på jorden i dag. Och det finns ingen anledning att tro att det var särskilt mycket vanligare i jordens urhav. Men livets grundmolekyler skulle mycket väl kunna finnas i isstycken i kometer och t.o.m. i sten och järn i meteoriter. Det är ingen orimlig tanke att det biologiska livets frön kom till jorden på detta sätt. Och en förklaring till att dessa ämnen finns därute i rymden är att de har kastats ut dit någon gång, när en planet med liv träffats av andra himlakroppar. Svaret till hur dessa ämnen kom till ursprungligen verkar inte ligga inom räckhåll för närvarande.

Det finns 20 olika aminosyror som bygger upp proteiner på jorden. De länkas ihop till proteiner, kroppsvävnadens grundsubstans, på olika sätt. Proteiner bildas inte av sig självt. De är konstruerade av ribosomer, vilka själva är uppbyggda av proteiner. Men ribosomerna behöver ett recept för att kunna konstruera ett protein. Dessa recept finns i DNA och kopieras till RNA.

DNA är en jättemolekyl, spiralformad kedja av 4 sockerarter länkade till varandra genom en fosfatmolekyl. En del bestående av tre länkar kan kombineras på 4x4x4 = 64 olika sätt. Varje sådan kombination är en biologisk kod. Var och en av de 20 aminosyrorna har en eller flera koder. Och vissa av koderna betyder ”start”, d.v.s. att ett proteinrecept slutar just där och att nästa kod är början på ett annat recept. Med utgångspunkt från DNA och dess funktion måste alltså det teoretiska antalet aminosyror vara mindre än 64.

DNA existerar i en dubbelkedja, där varje del av DNA kan ha en informations- mässig motsvarighet i en RNA-sekvens. Dubbelspiralen kan dela sig i två DNA-spiraler som var och en kan bygga upp en ny DNA-följeslagare. Ur en dubbelspiral kan det alltså bildas två identiska, med exakt samma informationsinnehåll. Detta är fortplantningens grundidé. Men för att denna delning ska kunna ske måste DNA finnas i en cellmiljö, ett oerhört komplicerat system med olika organeller, som de ribosomer som bygger proteiner, omgivet av ett cellhölje, huvudsakligen uppbyggt av proteiner. Dessutom, när dubbelspiralerna har delat sig, måste också själva cellen kunna dela sig och bli två, för att fortplantningen skall vara ett faktum. Denna sistnämnda process verkar nästan oöverkomligt komplex och svår att överblicka. Men den fungerar!

Korsbefruktning är när två olika genmaterial kombineras till ett tredje genmaterial. Genom korsbefruktningen bildas ständigt nya kombinationer, av vilka vissa kommer att kunna sprida sitt genmaterial bättre än andra. I ett samspel med de rådande förhållandena förändras genmaterialet och anpassas. Men det finns alltid mindre framgångsrika kombinationer. Och genom den kosmiska strålningen bildas ständigt förändrade gener, av vilka de flesta är helt odugliga att fortplanta sig, men vissa finns kvar som mer eller mindre nyttiga tillskott i genbanken.

Ingen människa vet hur celler kan ”klumpa ihop sig” och bilda organ i djurens och människornas kroppar. Men de gör det! Och livsformer utvecklas när deras genbank förändras. Vissa livsformer är mer framgångsrika och vissa besläktade livsformer blir alltmer olika och utvecklas efter skilda utvecklingslinjer.

Ur vissa livsformer (växterna) bildas syre. Av syret bildas ozon. Lagret av ozon runt jorden är inte för tjockt för att det ska bli för få spontana mutationer (genförändringar) och det är inte för tunt för att det ska bli för många. Livet och atmosfären upprätthåller en gemensam jämvikt.

Visst kan man hävda att Gud inte behövs som förklaring till skapelsen, men är det verkligen så intelligent att påstå att skapelsen kommer av Slumpen? Leder inte vetenskapen till ett bevis för högre makter? Termodynamikens lagar säger bl.a. att mindre ordning inte av sig självt kan leda till större ordning. En sandhög sprids med tiden ut allmer, slumpmässigt, men det krävs en ordnande kraft för att återskapa sandhögen.

Den som TROR på Slumpen behöver inte Gud som förklaring till skapelsen och den som TROR på Gud, behöver inte Slumpen som förklaring till skapelsen. Vem är klokast?