Bokstavstro eller budskapstro?

Byblos hette den feniciska hamn varifrån egyptisk papyrus utskeppades till Grekland. Från detta ord stammar bi´blia, medeltidslatin för böcker. Ett ord för boksamling fick så småningom betydelsen av en samling skrifter som tillmättes speciell auktoritet och helgd. Från att ha varit en källa till kunskap om Gud och Guds budskap till människan har Bibeln omvandlats till ett mystiskt och oberörbart sakramente, som inte får tolkas och därmed inte heller kan förstås.

Det är sant, Gud ställer stora krav på människan. Och man kan inte undkomma de kraven med lättvindiga knep. Hur stora bokstäver man än stavar ordet Gud med, eller hur helig man än håller Bibeln, så gagnar det till ingenting om man inte uppfattar budskapet från Gud och lever efter det.

När man läser Bibeln ska man komma ihåg att det just är en samling böcker skrivna av människor. All källkritik är av godo. Det finns oerhört mycket att göra på den fronten eftersom ämnet så länge har varit tabubelagt. All sanning som kan vaskas fram ur Bibeln är mer än guld värd.

En del av böckerna i Bibeln beskriver de mest avskyvärda handlingar och vissa av dessa handlingar tillskrivs Gud. De bostavstroendes Gud är därför varken god eller förlåtande. Men just dessa otäcka delar av Bibeln har en märklig likhet med andra böcker skrivna av människan, t.ex. Eddan. Många forntida folk tyckas ha skapat sig bilder av kraftfulla, krigiska väsen som skulle stödja just dem själva.

För mig är det så här: jag har upptäckt Jesus. Genom att inse att Jesus inte är en syndare som ibland ljuger och ibland gör orätt mot medmänniskorna utan istället höjt upp Jesus högt ovanför oss andra, så har jag kunnat förstå hans budskap och insett att det är sant. Jag har fått ett stort förtroende för Jesus och för allt han sa och genom Jesus tror jag också på Gud, en kärlek, ofattbart god och omöjlig att föreställa sig.