Berättaren är en amerikan av gammal förnäm sydstatssläkt. Den 16:e juli 1923 flyttar han dock in i det återköpta och restaurerade släktgodset Exham Priory någonstans i England. Med sig har han sju tjänare och nio katter. Den äldsta kattten vars namn är "Nigger-Man" har han tagit med från sitt hem i Boston, de andra har han köpt under sin vistelse i England.
Själva huset har dock väldigt dåligt rykte bland ortsbefolkningen och berättaren finner sig vara isolerad med undantag för sina katter, tjänare och en god vän till hans, nu döde, son. Edward Norrys, kapten i flygvapnet, vars morbror var den tidigare ägaren till det förfallna godset.
Med hjälp av kapten Norrys så börjar berättaren forska i sin släkts historia. Det visar sig att huset är byggt på resterna av en urgammal kultplats som brukades dels av kelterna och även av de rommerska ockupanterna och, när dessa hade lämnat landet, av saxarna. Vid 1000-talet e. Kr. så var Exham Priory en form av kloster åt en mystisk och mäktig munkorden. Det låg omgärdat av enorma trägårdar som inte behöves inhängnas för att hålla den skrämda ortsbefolkningen borta.
År 1261 gör Henrik den tredje, Gilbert de la Poer till den förste baronen av Exham. 1307 dyker referenser till en de la Poer som "förbannad av Gud"23 upp. Sägnerna om exham Priory och dess innevånare är många och det flesta talar om satanism och kanibalism. Allt detta fortgick till den dagen Walter de la Poer tillsammans med fyra tjänare mördade hela familjen och de övriga tjänarna för att sedan fly till Amerika, där han bytte namn till Delapore och lät släktens onda förflutna falla i glömska.
Den 22 juli 1923 börjar husets alla katter bete sig som vansinniga. Främst "Nigger Man" som rusar fram och tillbaka längs husets ekpaneler och beter sig som om han kände närvaron av råttor i de nyrenoverade väggarna.
Efter ett par dagar hör även berättaren ljudet av råttorna i väggen. Han följer efter Nigger Man som springer ner i källaren. Väl nere upplever berättaren hur väggarna verkar vara fylda med råttor som kämpar för att nå ner till något otänkbart djup.
Nästa dag bestämmer han sig för att tillsammans med kapten Norrys övernatta nere i källaren. Den natten drömer berättaren en mardröm:
"Igen såg jag den skymningsljusa grottan, och svinherden med sina onämnbara svampartade bestar... så tydligt att jag kunde iakta deras ansiktsdrag. Plötsligt såg jag tydligt de slappa dragen hos en av dem - och vaknade med ett (skrik)..."24
När råttorna, som Norrys inte kan höra, slutligen börjar sin nattliga vandring, koncentreras Nigger Mans uppmärksamhet till det stora altare som står i mitten av källaren. Man beslutar att samla en vetenskaplig expedition för att undersöka om det går att komma under altaret.
Den 7 augusti återvänder man från London tillsammans med ett par berömda vetenskapsmän för att påbörja undersökningarna. Det visar sig att katterna har varit lugna under den tid som berättaren har varit borta. Man går ner i källaren och lyckas efter ett par försök tippa undan altaret och blottar då en trappa neråt samt en enorm hög med ben. Under nedstigningen noterar en av de vetenskapsmännen att trappan, enligt riktningen på huggen, måste ha karvats ut nerifrån.
Vid trappans slut finner man en enorm skymningsljus grotta vars golv är täckt med människoben. Här och var finns det byggnader från olika tidsåldrar.
"Thornton svimmade igen när Trask sade honom att vissa av skelettsakerna måste ha degenererats till fyrfotingar genom de senast gångna tjugo generationerna."25
Undersökningarna av grottan slutar i katastrof när en enorm hord svarta råttor kommer uppvällande ur djupet. När man finner berättaren så sitter han hukad över den halvätna kroppen som en gång var kapten Norrys och mumlar saker som:
"Nej, nej, säger jag är inte den där demoniske svinaherden i grottan! Det var inte Edward Norrys feta ansikte på det där slappa svapmartade djuret!... Dia ad aghaidh's ad aodaun..."26
Berättaren låses in på mentalsjukhus där han hör råttorna kravla omkring i väggarna.