|
IV. VARFÖR ÄR VI SÅ VILLIGA ATT LÅTA OSS SKRÄMMAS?
King skriver i inledningen till novellsamlingen Dödsbädden:
"När man läser en skräckroman, tror man egentligen inte på det man läser. Man tror inte på vampyrer, varulvar eller långtradare som plötsligt startar av sig själva och kör iväg. Den skräck vi tror på är den som Dostojevskij, Albee och MacDonald skriver om: hatet, alienationen, att åldras oälskad, att stappla ut i en fientlig omvärld på vuxenskapet ostadiga ben."36
Jag tolkar detta som att man läser om den övernaturliga skräcken för att bearbeta sin naturliga vardagsskräck. I detta påstående kan man även lägga nyckeln till min andra fråga: varför är skräcklitteraturen få framgångsrik?
Den är helt enkelt en sorts psykiater i pocketupplaga. Du kan billigt och omedvetet behandla din dödsångest genom att läsa om vampyrer eller muterade giftspindlar.
Lovecraft ställer i sin Supernatural Horror in litterature som kriterium, för att en läsare skall förstå skräcklitteratur, att man har en ganska god fantasi och en förmåga att lösgöra sig från vardagens gråa rutin. Det faktum att Lovecraft dog utfattig tyder på att inte många på hans tid hade denna förmåga.
Faktum är kanske att våran betydlig mer komplexa tidsålder kräver skräcklitteraturen som en slag nödventil. Ett sätt att bagatellisera och bearbeta AIDS hotet och de otäcka händelserna i Jugoslavien. King har sagt i en intervju:
"Jag vill försöka placera vansinnet i världen i ett 'provrör', det vill säga en bok, för att lära mig handskas med det lite bättre. Läsare av skräck har säkert ofta en skruv lös, men måste man inte ha det för att orka leva i den här underliga tiden?"37
V. SAMMANFATTNING
Skräcken är en grundläggande instinkt. För att behandla den tar vissa av oss till skräcklitteraturen. Detta är ett sätt att lägga fram saker som är större, värre och vidrigare än värkligheten så att denna då bagatelliseras.
Två av de mest inflytelserika författarna i genren är Stephen King och H. P. Lovecraft. De lever/levde under varsin hälft av vårt århundrade och har tagit intryck av sina respektive tidsåldrar.
Rent författartekniskt skiljer de sig genom att Lovecraft i relativt skarp kontrast till King sällan skildrar dialog eller djupare personligheter.
Vidare kontrasterar King genom sina grafiska beskrivningar av varelser och lik där Lovecraft oftast nöjer sig med ett par enstaka rader.
VI. LITTERATURFÖRTECKNING
Böcker
King, Stephen: Den förskräckliga apan: 1 upplagan Bokförlaget legenda AB 1986
King, Stephen: Dödsbädden: 3 upplagan B Wahlstöms förlag 1987
King, Stephen: Stark: 1 upplagan Bokklubben Bra Böcker 1990
King, Stephen: Dödsdansen: 1 upplagan Wikens Förlags AB 1991
Lundkvist, Ulla: Sagor om sex och skräck: 2 upplagan Malmö 1991
Lovecraft, Howard Phillips: Omnibus 2: 1 upplagan Grafton Books 1985
Lovecraft, Howard Phillips: Omnibus 3: 1 upplagan Grafton Books 1985
Lovecraft, Howard Phillips: Cthlhu 2: 1 upplagan Delta förlags AB 1988
Tidskrifter
Blomkvist, Mårten: Skräpålderns skamlöse bästsäljare, DN
13/2 -84 Nylin,Lars: Mästarens trick, O.S.A. #1 -92
Persson, Lena: Det värsta är det bästa, DN 9/12 -90
Sedge, Michael: Frigthfully Sucsessfull, Scanorama Sept. -86
Shea, Vernon:H.P. Lovecraft, Jules Verne Magasinet feb. -93
|