Räddaren från ovan - SOS Flygambulans

Det är när vi bryter benet i skidbacken och hamnar på ett avlägset sjukhus i ödemarken som de kommer likt en räddande ängel från ovan. Efter den första akuta vården finns chansen att du får flyga till ditt sjukhus hemmavid. Företaget som flyger hem dig heter SOS Flygambulans, ett av få flygbolag i världen som knappast önskar sina kunder välkomna åter.
Av Daniel Karlsson
Det är stressigt på kontoret, morgondagens flygrutter skall läggas upp och telefonen ringer ideligen. Folk springer ut och in genom dörren, man byter arbetsplatser med varandra. Mats, som jag pratat med i telefon tidigare, måste rusa iväg på ett ärende.

- Så här är det varje dag, säger Pia oberörd och jobbar vidare med några kuvert.

Sedan mitten av 70-talet har man bedrivit mer regelbundna ambulansflygningar i Sverige. I början genomfördes uppdragen med taxiflyg, men 1986 blev verksamheten helägd av SOS Alarm och företaget döptes till SOS Flygambulans. Idag har man nästan trettio anställda och verksamheten är förlagd till Säve Flygplats utanför Göteborg.

- Det spelar ingen roll var i Sverige vi är lokaliserade, fortsätter Pia som äntligen hittar kuverten med rätt fönster.

Flygrutterna går över hela landet och planen är i luften så gott som hela dagarna. Var maskinerna befinner sig när de står på marken har således ingen större betydelse, att hemmabasen blev Säve berodde helt enkelt på att det var där allting började en gång i tiden. Idag täcker verksamheten ett flertal olika typer av uppdrag. Vanligast är de förbeställda transporterna, det kan till exempel gälla hemtransport av en patient till dennes hemlän, patienter som skall undersökas på ett annat sjukhus eller få specialistvård. Varje år flyger man cirka 2500 patienter, vilket kan jämföras med för tio år sedan, då ungefär 4000 personer transporterades av SOS Flygambulans. Topparna kommer under sommaren i juli, augusti och september då svensken är ledig. Även under julen och sportloven märks det att vi ägnar oss åt mycket fritidsaktiviteter.

Utlandsflygningar

Ibland flyger man också hem patienter från utlandet. Under sommaren görs nästan en flygning om dagen inom Norden. Ehuru det är ovanligt gör man ibland flygningar även utanför Skandinavien, och man har faktiskt varit så långt bort som i Senegal. För ett par år sedan var det även vanligt att patienter flögs till London för hjärttransplantationer. Utanför Skandinavien är det annars ett helt annat bolag som står för hemtransport av patienter till deras respektive land, SOS International som ägs av en sammanslutning av försäkringsbolag.

Den i särklass vanligaste flygturen går mellan Östersund och Umeå. Ett av företagets fem flygplan är så gott som alltid stationerat i landets nordliga del. Det är de långa avstånden i Norrland som gör flygambulansen så användbar, för redan vid sträckor på 20 mil börjar det löna sig att flyga istället för att köra med vägambulans. När och hur flygambulansen skall användas bestäms av SOS-centralen i Falköping, som är en av Sveriges nitton larmcentraler och dessutom samordnare för landets alla sjuktransporter utanför de egna länen. Förutom att det är betydligt behagligare för patienten att flyga spar man också mycket tid. Flygplanen av typen Beechcraft Super King Air 200 har ett brett fartregister och är naturligtvis utrustade med all tänkbar medicinsk utrustning. Bland annat så finns det en defibrillator ombord, en sådan där apparat som man ger elchocker med. Den kan vara lite riskabel att använda under flygning då den kan störa motorerna. Pia påpekar dock att den används mycket sällan, men berättar samtidigt vidare om en incident som tack och lov fick lycklig utgång.

Mycket få tillbud

Trots, eller snarare tack vare den stora mängd timmar som man flyger varje år, ca 3000 timmar fördelat på 12 piloter, är det mycket ovanligt att någonting går snett under flygning. Men visst har det hänt saker, som den gången då landningsställen inte låste sig och planet landade på buken, dock utan att någon kom till skada. Mekanikerna lär emellertid ha suckat. Piloterna flyger i stort sätt hela dagarna och deras flygskicklighet formas naturligtvis därefter. En normal arbetsdag kan pågå upp till 16 timmar om det handlar om att rädda liv.

Med på varje flygning finns förutom piloterna också en sjuksköterska. Hon skall se till patienterna och kan till sin hjälp få radiokontakt med en läkare. Det är den avsändande läkaren som är ansvarig för patienten och det händer också i vissa fall att en läkargrupp följer med på flygningen.

En robust flygmaskin

Inne hos mekanikerna är tempot högt men stämningen avslappnad. På väggarna hänger bilder av såväl flygplan som kurtisanta kvinnor. Ett av planen har höjts upp och motorkåporna är avplockade. De kraftfulla motorerna av modell Pratt & Whitney PT6 ser verkligen imponerande ut. Mekanikerna donar för fullt inne i kabinen, Leif håller på att flytta en lampa längst bak i det trånga utrymmet.

- Det finns knappast någon finare flygmaskin än denna, hörs det från planets innanmäte.

Han fortsätter och berättar att planet har samma utrustning som en vanlig trafikflygmaskin; tryckkabin, luftkonditionering, väderradar, GPS, ja allt. Till mekanikernas eviga förtret är planet emellertid en mygga jämfört med en DC-9. Det betyder inte enbart att planet är föga rymligt, det är på ren göteborgska formligen knökat.

För piloterna är Beech 200 i alla fall en dröm att flyga. Motorbekymmer eller andra tekniska problem är ovanliga, underhållet är mycket omfattande. Planet är robust och klarar nästan alla vädersituationer - i vissa fall får landning göras med bara 550 meters sikt. Planen tillverkas i Kansas, USA, och ett par gånger har man varit över där för att flyga hem nya maskiner. Den senaste individen hämtades för något år sedan och betingade då ett pris på nära fyra miljoner dollar. Det var nästan sju gånger mer än man betalade för samma flygplanstyp 1981! Tack och lov är det inte bara priset som har utvecklats.

I morgon Island

Mörkret har fallit över Säve och in på plattan taxar ett av Beechplanen. De två turboprop-motorerna brummar behagligt i den kalla vinterskymningen. Besättningen har gjort sitt för idag, nu väntar någon annan att ta över. I morgon skall man bland annat flyga till Reykjavik. Vem vet, en dag kanske man själv får tillfälle att flyga med SOS Flygambulans. Men om jag fick välja, skulle jag hellre ta en charter till Mallorca. Det står jag för.