Ford Mustang

En av bilvärldens största succéer!

Mannen med det Italiensk-klingande efternamnet hade lite av bil i ådrorna eftersom hans far hade en biluthyrningsfirma,

med mestadels Ford i sitt stall.

Så egentligen var det inte så konstigt att Lee A. Iacocca redan tidigt blev starkt bilintresserad och att detta i sinom tid

ledde till en anställning på just Ford! Året var 1959 då Iacocca, på nådig Henry Ford II.s förfrågan, blev utsedd till

vice-president för Ford Divisions.

Han måste gjort ett gott intryck på styrelsen i Ford, eftersom han redan ett år, dvs 1960, utsågs till general manager

för Ford Division!

Något engelskt skulle det vara!

Detta är i sin tur också inledningen för den biltyp Mustang kommit att stå för. Lee A. Iacocca hade en tid havt

noteringar i sitt privata block om en ny biltyp, något i stil med engelska sportvagnar som GM, Triumph, Austin-Healey

etc. En ungdomlig och sportig vagn som kunde säljas för en inte alltför avskräckande summa pengar.

När man skrev 1960 var de Amerikanska bilarna större och vräkigare än någonsin. Men man hade nyligen börjat

tillverka kompaktare bilar som alternativ. Dessa såldes hyggligt, men som biltilverkare måste man ju se till att det alltid

finns tillräckligt stort kundunderlag för att det ska löna sej at tillverka bilar. Och eftersom det tar 3-5 år att utveckla en

ny bilmodell, gäller det att ha öga för vad framtiden har att erbjuda.

Kundunderlaget i mitten av sextiotalet skulle till stor del komma att utgöras av de mycket stora barnkullarna från efter-

krigstiden, mitten och slutet av 40-talet, som nu vuxit upp och blivit körkortsaspiranter. Dessa ungdomar ville ha en bil

som passade deras image.

Ungdomarna tillfrågades i olika enkäter om sitt tänkta bilinnehav. Och detta sammanföll ganska bra med Iacocca´s

idéer om en inte allt för stor, gärna sportig bil, som kunde köpas för en relativt billig slant.

Så började utvecklingsarbetet med den nya amerikanska sportvagnen. Helt klart var att bilen skulle vara byggbar,

dvs ha en enkelt utrustad basversion och ett flertal versioner med rikligare och mer påkostad inredning, starkare

motorer och mycket annat som har med komfort att göra.

Konkurrenterna på General Motors var vid denna tidpunkt inne på samma idé, men fick aldrig sin styrelses

godkännande. Därför kunde Ford lugnt arbeta vidare och utveckla modell T-5 (som var arbetsnamnet på Mustang).

Iacocca fick lär konstruktörerna på Ford att "tänka ugnt", och det finns ett otal bevis på att detta också gav resultat på

Ford´s bilmodeller under 60-talet. Mustang är bara ett exempel!

År 1962 fanns en körbar prototyp klar för testning. Denna modell är både lik och inte lik vad som senare kom att bli

den verkliga Mustangmodellen. Väldigt extrem och rent tvåsitsig sportvagn, låg, strömlinjeformad (trodde man i alla fall

då, nu i vindtunnlarnas tid tycker man lite annorlunda). Men mycket av idéerna i denna Mustang I kom att överföras

till den verkliga Mustangen, som följaktligen kom att kallas Mustang II.

En mängd lermodeller gjordes för att avgöra hur Mustangen skulle se ut karossmässigt. Den ena var fantasifullare än

den andra. Än idag kan man tycka att vissa versioner var mycket eleganta och/eller sportiga. Men till slut föll klubban

för den ganska kantiga versionen som vi idag älskar över hela världen. Eller...

Ford lanserade sin Mustang i april 1964, alltså ett par månader innan man normalt visade vad man hade att erbjuda

för nyheter till nästa modellår. Eftersom bilen gick i produktion redan vid denna tidpunkt blev den årsmodell 1964½

även om den officiellt alltid har kallats för årsmodell 1965!

Just detta med 64½ är något som de flesta glömmer bort. Faktum är att det skiljer sej en hel del mellan 64½ och

65 års modeller. Faktiskt skiljer det mer mellan dessa modeller än vad det gör mellan årsmodell 1965 och 1966!

På de tidiga 65:orna (dvs 64½ års modell) finns som motoralternativ en rak sexcylindrig motor på 170 cu.i. samt

en V8 på 260 cu.i. Dessa finns inte med i de "riktiga" 65:orna. Dessutom hade de tidigare versionerna 13 tums fälgar

(mot 14 tum senare), likströmsgeneratorn ersattes av växelströmmare etc.

Oavsett vad Ford kallar sina årsmodeller, så kunde bilvärlden snabbt konstatera att Mustang blivit en av bilhistoriens

största succéer! Efter fyra månader hade man sålt 100.000 Mustang, och redan efter två år fanns det över en miljon

Mustangägare främst i USA, men även i andra delar av världen.

Detta lämnade naturligtvis inte herrarna på General Motors någon ro. Snabbt dammade man av de gamla planerna på

en snarlik modell, och ganska snabbt fick man fram en konkurrent: Chevrolet Camaro.

Fords försprång var dock stort. Man sålde bilar i mängder, och då ska man i sammanhanget inte glömma bort att bil-

försäljningen i USA åker berg- och-dalbana. I mitten av 60-talet var marknaden i rejäl gungning med "bara" 7 miljoner

sålda bilar år 1964, man ökade till 10 miljoner året efter, för att 1966 ramla ner till 9 miljoner sålda fordon. År 1967

såldes 8,3 miljoner bilar, året efter var man åter på topp, då med 9,6 miljoner, något som även stod sej året därpå.

För att 1970 åter rasa till 8,3 miljoner!

Att Ford i detta läge sålde en halv miljon Mustang per år gjorde naturligtvis gott då det gällde att behålla

marknadsandelar. Men allt har sin tid, och Mustangs framgångsrika försäljning dalade ganska naurligt när GM var

klara med sin Camaro. Men även om Camaro-försäljningen gick mycket bra under några år, så hade Mustang alltid

högre försäljningssiffror!

Mustangs rekordår var 1966 med 607.568 tillverkade bilar. Men sedan sjönk det rejält! År 1970 sålde man "bara"

197.045 Mustang, och det var därför hög tid för en uppföljare. Men den slog inte som man trodde för under de tre år

den karossen fanns sålde man i snitt 136.000 bilar om året! Därefter lanserade man den lilla kompakta Mustangen som

så många Mustang-entusiaster inte vill höra talas om...

Som brukligt är då det gäller amerikanska bilbyggen, så konstruerar man ett chassi som man tillverkar i 3-5 år.

Men man låter ofta bilarna växla skepnad för varje årsmodell, genom att ge skärmar och front respektive akterparti

ny design. Utseendemässigt verkar det som om man kommer med en ny modell varje år, men sanningen är att det är

främst i det yttre skalet som modifieringarna sitter.

I 1964½ års modell tillverkades Mustang som hardtop coupé och som cabriolet. Bilarna såldes för 2.368 dollar (att

jämföra med Fords kompakta modell Falcon, som kostade från 2.165 i sitt Futurautförande). Bilen hade ett

axelavstånd på 108 tum och en totallängd på 181,6 tum. Det fanns sex motorer att välja mellan, två raka sexcylindriga

och fyra V8-motorer. Från 170 cu.i. till 289 cu.i. som gav mellan 101-271 hk.

1965 års modeller hade samma kaross, men större fälgar och mindre motoralternativ. Man kunde välja mellan fyra

olika motorer, en rak sexa på 200 cu.i. som gav 120 hk och tre V8, alla på 289 cu.i. men med olika styrkor (200, 225,

resp. 271 hk). De båda Mustang-modellerna (hardtop coupé samt cabriolet) utökades i 1965 års modell med en fast-

back coupé.

Detta år har gått till bilhistorien då det gäller bilars säkerhet. Den amerikanska advokaten Ralph Nader gav ut en bok

i ämnet och propagerade för ökad säkerhet i bilar istället för en massa statusskryt. Han menade då att tonade rutor, air-

condition, farthållare, elmövrerade stolar och fönster borde falla åt sidan till förmån för bilbälten, inre krocksäkerhet,

laminerad vindruta, tvåkrets bromssystem, skivbromsar fram, etc. Något som gav eko i bilvärlden!

En nyligen introducerad och mycket modern modell som Mustang, hade inte ens radialdäck på sin tillbehärslista!

På tillbehörslistan fanns dock ett GT-packet med massor av tillbehör som gjorde bilen attraktivare. I grillen fanns

två små dimmljus, man kunde få Cobramotorn 289 cu.i. med fyrportförgasare och dubbelt avgassystem med kromade

slutrör (den motorn gav 271 hk), dessutom fick man skivbromsar fram, andra fjädrar och stötdämpare samt en

instrumentering med fem runda mätare. Men inga radialdäck...

Årsmodell -66 skiljer sej inte mycket från sin företrädare. Varför ändra på ett bra recept?

Nya navkapslar, modifierad grill och ny stolklädsel gör att man ser skillnad på de båda årsmodellerna. Instrument-

eringen med fem runda mätare från fjolårets GT-paket blev standard på 66:orna.

1967 var ett tufft år för de amerikanska biltilverkarna, med alarmerande försäljningnedgångar som för alla bolag

innebar inskränkningar i produktionen. American Motor Company ströp produktionen från 1.600 till minimala

1.100 bilar om dagen! Företaget var dödshotat! Ford Mustang sjöng på samma melodi som tidigare år, om än med

mjukare linjer, speciellt på fastback coupémodellen. På motorsidan hade man utökat med ett alternativ, i övrigt

som tidigare år. Det nya alternativet var dock interessant, en fyrports-version på 390 cu.i. motorn!

Den gav 315 hk i Mustangen.

Det blev 1968 och trenden var att de amerikanska bilarna blev säkrare utrustade. Nader hade vunnit!

Ett stort steg hade tagits av fabrikanterna som lanserade laminerade vindrutor, bilbälten och tvåkrets bromssystem

som standard.

1968 blev sista året för Mustang i dess första skepnad, med modifierad front och akter, samt ny design på luftintag i

motorhuven. Fortfarande fanns det hardtop coupé, fastback coupé och cabriolet att välja mellan. Och hela åtta

motoralternativ! Nya för detta åter var en rak sexa på 250 cu.i. med effekten 155 hk samt att man ökat två av 289-

motorerna till 302 cu.i. (220 hk resp 230 hk). Dessutom fanns en Highend Performance V8 på 427 cu.i. (390 hk)

samt en Cobra Jet-motor på 428 cu.i. (335 hk).

Trenden för amerikanska bilar var genomluftventilation och att man med detta inte längre var i behov av ventilations-

rutor. Så blev det även på Mustang av -69 års modell, som byggdes på samma 108 tums chassi som tidigare år, men

med en helt ny längre och bredare kaross. De tidigare modellalternativen utökades med ytterligare två: Grande, som

var en 2-dörrars hardtop, samt Mach 1 som var av fastback-typ.

Den beprövade 289-motorn var borta ur Mustangerna och 302 cu.i. på 220 hk blev istället bas-V8.

Två motorer på 351 cu.i. fanns att beställa, dessa gav 250 resp 290 hk. Om man inte ansåg detta vara nog fanns

ytterligare tre motorer att välja mellan. Det var 390 GT (320 hk), Cobra Jet 480 (335 hk) samt Super Cobra Jet 428

(360 hk).

Hjulen snurrade åter i USA och bilförsäljningen låg på 9,5 miljoner sålda personbilar om året. Men den europeiska

importen började bli besvärande, även om de japanska bilfabrikanterna egentligen var det största hotet för den

inhemska industrin.

Så kom 1970. Luften gick ur den amerikanska bilindustrin. på GM hade man en 65 dagar lång strejk vilket naturligtvis

tog kraftigt på marknadsandelarna. Ford ökade sina andelar, men sålde färre bilar än under fjolåret.

Totalt såldes "bara" 8.3 miljoner bilar plus 1,2 miljoner importerade fordon. Ford försökte behålla fjolårssiffrorna för

Mustang (299.320 sålda bilar) men misslyckades totalt. 1970 sålde man bara 197.045 Mustanger.

Man hade ökat på med ytterligare en modellvariant: den extrema Boss 302, som var byggd på fastback coupén.

Motoralternativen hade blivit tio och av dessa var tre sex-cylindriga,. V8:orna var desamma som föregående år med

undantag av 10 hk extra i en av 351-motorerna. Dessutom försvann 390 GT till förmån för nya Boss 429 som var årets

versting med hela 375 hk.

Karosserimässigt var 70:an lik fjolårsmodellerna med smärre modifieringar i front och akter.

År 1971 däremot kom en helt ny Mustang. På nytt chassi, med 109 tums axelavstånd och en totalläng av 189 tum

var den längre än sina föregångare. Bredden var nu 75 tum och Mustang var inte längre Mustang; den hade vuxit

ur kläderna. Den kantiga karossen hade en rekordlång motorhuv. Vid snabb acceleration hände det att man inte såg

vägen framför sej utan enbart motorhuven!

Den nya generationen från Mustang fanns i samma modellvarianter som tidigare. På motorsidan hade man bantat ned

antalet versioner. Det fanns bara en sex-cylindrig motor, och det fanns sex V8:or. Ny var 351 Cleveland som gav 330

hk. Cobra Jet blev på 429 cu.i. och gav 370 hk, Super Cobra Jet 429 hade ökats till 370 hk. Bossmotorn försvann.

Blyfritt bränsle blev ett hårt ord i de amerikanska bilkretsarna 1971, och majoriteten av det årets motorer kunde

därför köras på blyfritt bränsle. Försäljningen av nya bilar ökade även under 1972 då man tillverkade 10,4 miljoner

bilar. Framgångarna fortsatte under 1973, då det tillverkades 11,3 miljoner bilar i USA. Men för Mustang var detta

inget bra år. Den nya karossen som kom 1971 och hängde med till 1973 blev en flopp. Första modellåret såldes

149.628 Mustangs.

Mellanåret 1972 hade man bantat bort Bossmodellen och reducerat antalet motoralternativ till fem.

En sexcylindrig 250 cu.i. på 98 Netto hk (från detta år mätte man motorstyrkor i Netto hk, vilket var betydligt ärligare

än den tidigare SAE-normen), samt fyra V8:or. Dessa var 302 cu.i. (140 Netto hk), 351 Cleveland (163 Netto hk),

351 Cleveland med fyrportsförgasare (248 Netto hk) samt 352 H O Cleveland (226 Netto hk).

Man lyckades bara sälja 125.093 Mustangs detta år.

Det hade blivit 1973 och det såldes massor av bilar i USA. GM ledde med över 5 miljoner sålda fordon, Ford sålde

2,6 miljoner och Chrysler 1,5 miljoner bilar. AMC visade siffror på 0,4 miljoner vilket inte var speciellt upplyftande.

Krav på minskad bränsleförbrukning kom i oljekrisens skugga. Man diskuterade på allvar V8-motorns framtid, och

med rejält höjda pannben var det många av nybilsköparna som inte vågade satsa på att köpa en bil med V8 utan

istället föredrog en med sex-cylindrig eller rent av en europeisk eller japansk bil med 4-cylindrig motor!

Ford lät tillverka sin Mustang stort sätt oförändrat under 1973. Modellvarianterna var desamma som tidigare och

motoralternativen bantades ytterligare. Den enda sex-cylindriga motorn (250 cu.i.) hade nu fått effekten reducerad

till 88 Net. V8.orna bestod av 302:an som blivit 5 hk fattigare och nu gav 135 hk. Det fanns två 351- motorer att

välja mellan, dels 351 Cleveland på 154 hk, dels nykomlingen 351 Windsor som hade en effekt på 156 hk.

Observera att man inte kan göra en direkt jämförelse med de tidigare effektsiffrorna där de starkaste Mustangerna

hade 375 hk och nu futtiga 157. Det hade bantats rejält på effektsidan, men man pratar om två helt skilda sätt att mäta

fram motorstyrkorna! Men Mustang är liksom övriga amerikanska bilar knappast någon lättviktare, det är många kilon

att släpa på för de få hästkrafterna!

År 1973 sålde man något fler Mustang än året innan, men siffrorna stannade trots allt på 134.817 sålda exemplar.

Den stora Mustangens tid var dock ute, det hade både aviserats smygbilder i pressen och annonserats om en ny

liten Mustang.

Och 1974 presenterade Ford mycket riktigt sin splitter nya tredje generation av Mustang. En mycket kompakt bil

jämfört med ursprungsmodellerna. Många tycket bilen var direkt ful och Mustang-älskare tycket inte att denna modell

skulle få lov att heta Mustang. För det var ju ingen Mustang!

Till allas förvåning sålde denna lilla Mustang II nära nog lika mycket under sitt första levnadsår, som föregående

generation gjorde under sina tre år! 385.993 bilar såldes av årsmodell -74 av versionerna 2-dörrars hardtop coupé,

3-dörrars fastback (eller hatchback som den även kallades) coupé, 2-dörrars Ghia coupé samt 3-dörrars Mach 1.

Den lilla Mustang II hade ett axelavstånd på 96,2 tum och en totallängd av 175 tum. Motoralternativen var två:

rak 4-cylindrig motor på 140 cu.i. som gav 85 Net hk samt en V6-motor på 169 cu.i. som gav 105 Net hk.

Som vanligt säljer en modell alltid bäst då den är nylanserad. Försäljningssiffrorna sjönk till 188.575 för nästkommande

års modell. En modell som hade fått tre motoralternaiv till den i stort sett oförändrade karossen. Rak 4-cylindrig motor,

en V6 samt en V8 som grädden på moset. Den nya V8:an var på 302 cu.i. (5,0 liter) och gav 122 Net hk i den relativt

lätta bilen. Med V8 var det kanske lättare att acceptera den lilla kompakta Mustangen, men nej, detta var ändå ingen

Mustang som Mustangälskaren såg den!

Bränslekrisen hjälpte till att hålla försäljningssiffrorna uppe och Ford visste kanske inte riktigt vad man skulle våga satsa

på som efterträdare till Mustang II. Publiken ville ha en "riktig" Mustang, samtidigt som faktum kvarstod: det var

bränslekris med höjda bränslepriser, men bilen sålde alltjämt bra. Siffrorna hade aldrig legat så stabilt som nu! Man

fick tom en uppgång på sitt femte modellår, årsmodell 1978, som också blev den sista för kompakt-Mustangen. Det

kan bara förklaras av att det var en ny generation köpare som köpte kompakt-modellen!

År 1979 lanserades så generation fyra av Mustang. En helt ny modell, endast namnet fanns kvar plus en del teknik på

den maskinella sidan. De japanska bilarnas framgång lämnade inte de amerikanska biltillverkarna någon ro, och man

såg vid denna tidpunkt flera av de stora i Detroit som designade japan-inspirerade bilmodeller. Den fjärde Mustangen

är ett sådant exempel, bilen är fortfarande kompakt, men större än sin föregångare. Axelavståndet är 100,4 tum och

totallängden 179,1 tum. Bredden är 69,1 tum.

Nya Mustangen var väldigt lik tex Toyota Celica. Den fanns som 2-dörrars hardtop coupé samt 3-dörrars Ghia hatch-

back. Man kunde välja mellan en rak 4-cylindrig motor på 140 cu.i. med eller utan turbomatning. Dessutom fanns V6

på 171 cu.i. samt V8 på 302 cu.i. Intressant är att V6-motorn mitt under pågående modellår ersattes av en rak V6-

motor på 200 cu.i.

Till detta kom modellerna Cobra Turbo samt Cobra 302. Dessa bilar hade resurser utöver de vanliga modellerna, men

kostade också därefter. En 2-dörrars hardtop kostade i standardutförande 4.494 dollar, medan Cobra Turbo

kostade 6.350 och Cobra 301 kostade 6.201 dollar.

Turbo-Mustangen hade en 4-cylindrig motor med överliggande kam och naturligtvis turbomatning. Motorn var på

140 cu.i. och gav 130 Net hk vilket räckte till för att ge den 1.206 kilo tunga bilen en acceleration från 0-100km/tim

på 11,5 sekunder och toppfart på närmare 170 km/timmen. Cobra 302 hade V8-motor som gav 133 hk

(bara 3 hk mer) och hade en toppfart på 185 km/tim.

Vi har varit med om en intressant utveckling av en intressant bilmodell. Ford Mustang tillhör redan klassikerna. Kanske

kom den att tillhöra denna skara eftersom "ursprungs-Mustangen" idémässigt försvann redan i och med lanseringen av

1971 års modell. För bland folket som älskar Mustang är det årsmodellerna 1964½ till 1970 som räknas på allvar!

Det stora intresset för den första generationen Mustang har resulterat i nytillverkning av flera detaljer, såsom plåtdelar,

gummidetaljer, klädslar etc, såväl av Ford som av pirat-tillverkare.

Mustang har även blivit en legend på tävlingsbanorna, men då i första hand som Shelby Mustang. Shelby fungerade

som ett eget bilmärke och skiljer sej en del från de vanliga Mustangerna. Mannen bakom de lyckade framgångarna

på tävlingsbanorna heter Caroll Shelby, även han en legend i bilvärlden.

Lee A. Iacocca lyckades bra med såväl Mustang som andra nya bilar från Ford. För några år sedan lämnade han dock

Ford till förmån för den rejält krisdrabbade Chrystler-koncernen. Även här lyckades han snabbt få kontroll över

förlust-företaget, som idag reder sej utan skulder. Lee A. Iacocca står på många amerikaners önskelista som nästa

president! Iacocca verkar få fart på det mesta...

Denna sida uppdaterad:1997-05-23

Denna site är under konstruktion, nytt blir bilder på bilarna m.m.